Ett konstaterande

– Jag fål inte gå ut och leka idag!

Nä det får du inte.

– Jag vet det!

Bra!

Detta konstaterande kom från Alex innan imorse. Han skäms fortfarande över vad han gjort även om vi inte pratat mer om det. Det behövs inte, han vet.

Igår behövde jag inte ens skälla på honom utan bara prata allvarligt med honom.

– Varför gick ni bara iväg sådär?

. *rycker på axlarna* Vi ville till lekpaken

– Har mamma sagt att du får gå dit själv?

– Nä *sänker blicken*

– Har pappa sagt att du får gå dit själv?

Det va jätte dumt det ni gjorde

– Ja jag äl en jätte dumbom

Nä det är du inte men det ni gjorde va mycket dumt

Mmmm

Det kunde ju hänt er något

– Vaddå för nåt?

Bilarna kör ju så fort och ni kunde blivit påkörda

Men vi gick långt inne vid kanten och stannade näl en bil kom

– Ni kunde trillat och slagit er och då kunde vi ju inte hjälpa er när vi inte visste va ni va

Mmmm

Vi blev jätte rädda och oroliga när ni bara va borta. Pappa och Haci (kontorskillen) letade överallt efter er.

Letade pappa övelallt?

Ja

– Övel hela Alanya?

Nä inte hela Alanya men runt vårt område upp mot Bella Visa (ett hotel)

Haci då?

Han letade vid minimarketen och på andra hållet

– Ilhan hittade oss

Ja det gjorde han och det va en himla tur det

Ahh sen köpte vi glass

– Mmm jag såg det

Sen fortsatte samtalet en stund till om detta och att han absolut inte får gå iväg sådär.

Ganska roligt dock att höra hans svar och hans funderingar. Här va det jätte viktigt för honom att veta var pappa och Haci letat efter dom.

Barn är barn och gör ibland icke genomtänkta saker. Båda visste så väl att det dom gjorde va fel men ibland tar spänningen överhanden. Att få känna sig stora och gå iväg själva på äventyr. Jag vet själv en gång när jag och minna vänner smet iväg från dagis. Kom dock inte så långt innan vi blev haffade. Dom tänkte ju inte på vilka konsekvenser det kunde få.

Mest arg är jag nog på mamman som skulle hålla koll på dom. Hörde att Burak fick en utskällning men hur illa jag än tycker om honom är det inte hans ansvar att ensam hålla koll på barnen och tyckte det va fel att han skulle få all skit. Det är vi vuxna som har yttersta ansvaret. Nu ska jag iaf aldrig mer duscha *fniss*. Inte om inte grabbarna finns där iaf. Dom kan man lita på, dom har stenkoll och oftast är nån ute med barnen. Inte och leker med dom men håller sig i närheten, fixar med nån buggybil vattnar rabatterna…

This entry was posted in Sagt av Alex. Bookmark the permalink.

Kommentera