Det lilla monstret visade sig igen

Ikväll kom det lilla Alex montret fram igen. Han gör allt nu för att testa gränser. Som mamma säger, han är van att va själv med mig vid nattningen (Hasan är ju sällan hemma vid den tiden) men nu sitter mamma i rummet bredvid och kollar tv vilket väcker hans nyfikehet. Han kan ju missa nåt.

En rejäl fight startade och han va sååå bråkig och en riktig retsticka. Jag höll på att bli galen. Stängde in honom i rummet och sa att ska han bråka och skrika kan han göra det där och komma ut när han lugnat ner sig och uppför sig ordentligt.

Han sparkade på dörren va arg ena sekunden och grät ynkligt i nästa. När han gråter så där ynkligt kan jag inte låta honom va kvar så jag öppnar dörren och ut far han med ett djävulsleende, så va cirkusen igång igen.

In med honom på rummet igen och då råkade jag klämma hans lillfinger i dörren så då blev det ännu mer tårar och hjärtskärande skrik.

Usch, mitt mamma hjärta värkte. Va ju inte min mening att klämma honom. Plåster skulle han han och det fick han, ett med Tiger från Nalle Puh.

Ingen fara med fingret, blev lite rött bara men den dunkade nog inte skönt i det men efter han fått plåstret sa han efter en stund att det hjälpte lite.

Vi satte oss tillsammans i soffan och myste och efter en stund somnade han i min famn.

Även om det inte va meningen att klämma honom känner jag så dåligt samvete för att jag inte såg att hans lilla hand va i dörren.

This entry was posted in Okategoriserade. Bookmark the permalink.

Kommentera