Hjärtstillestånd 1

Hade som sagt en härlig dag i parken men den började inte bra.

På väg dit gick jag och Alex och handlade lite smått o gott. Då bayram (ramadan e slut firande) börjar idag bjöd mannen i affären på godis.

Alex tog en stor röd hård karamell. Stoppar den i munnen. Vi går till parken. Han går ur vagnen och börjar gå runt. Jag säger till honom att inte springa med karamellen i munnen. Nädå säger han. Det går en liten stund sen glömde nog både han och jag bort att han har den i munnen och han börjar springa. Kommer sen fram till mig med tårar i klotstora skrämda ögon och bara gapar och väser.

JÄVLAR han har fått karamellen i halsen va min första tanke. Han andades så den satt inte fast men jag tar honom och hänger honom upp och ner över min arm och bankar till i ryggen rejält (kommer antagligen få ett blåmärke där). Han kräks upp en massa slem men ingen karamell kommer ut. Han är dock så pass ok att han säger till mig att det gör så ont och så pekar han ner mot bröstet. Där satt den antagligen. Han ber mig banka mer i ryggen och det gör jag men inte fullt så hårt. Han säger att det känns bra och så kräks han lite mer och då åkte karamellen ner i magen på nåt sätt. Han drack lite juice och sen va det bra.

Jäklar va rädd jag blev men tackar min lyckliga stjärna att jag ändå reagerade och handlade istf att stå helt handlingsförlamad. Man vet ju aldrig hur man reagerar men jag tror när det gäller ens barn gör man det man ska utan att tänka. Jag va helt skakig en bra stund efter och då kom alla tankar om vad som faktiskt kunde hänt.

This entry was posted in Okategoriserade. Bookmark the permalink.

Kommentera